Ibland vill jag helst hänvisa folk till min hemsida när jag känner mig missförstådd. Jag är så mycket bättre på att uttrycka mig skriftligt än muntligt och tror inte att jag gör särskilt bra intryck i direkt möte med människor. När jag skriver hinner jag tänka. Jag sade någon gång att “jag tänker bra men sakta” och det stämmer ofta. På nätet kan jag vara den jag vill, skriftligt berätta endast det jag vill berätta, vara Knyttet när han biter Mårran i svansen istället för som annars när jag gömmer mig i utkanten av allt.

Människor som bara skriver för sin egen skull kan nog ändå se en mening med att lägga upp texterna på nätet: i hopp om att få kommentarer, att få bekräftelse, att bli sedda. För sin egen skull.

Angående “alla kan inte blogga“:

Om det fanns en, snart nådd, gräns för hur mycket internet rymmer skulle antagligen någon sorts diskussion behövas om vad som skulle få ta den platsen, men som det är nu ser jag inget negativt med att människor skriver “dåliga” bloggar (eller gör andra sorters hemsidor) om saker som många finner ointressanta. Ingen måste läsa allt, och det som någon finner ointressant och dåligt formulerat kanske någon annan älskar.

Det är inget fel med att ha en liten målgrupp. Internet är ju perfekt för att sprida information som få är intresserade av, när dessa få inte befinner sig i geografisk närhet till varandra.

Formulera er! (Formulera mig.)

Skriv om en bild, till exempel denna: Forest av Fernando Strauss