På min garderobsdörr står det (bland mycket annat) “Den som formulerat något riktigt bra om sorg blir väldigt lycklig“. Den som formulerat något riktigt bra blir lycklig. Att skapa kan vara som en drog. Att lämna spår. Att låta något av sig själv existera utanför sig. Igen och igen och igen.

Vad är skillnaden mellan alla våra berusningar? Någon väljer vin i sköra glas, någon väljer blod och vassa saker, någon väljer små vita tabletter. Någon väljer att dansa. Någon väljer att andas livet så gott det går.

Blog Image
Jag är fortfarande helt fascinerad över att det fanns människor som kändes som om de var som jag, om än artificiellt. Jag undrar vad det säger om mig att andra liknar mig mer om de intar sinnesförändrande substanser…

Lyssnar på just nu: Cirkus TransmopolTramp On