Vinden är rastlös, den prasslar som papperstranor
över havet går främmande tecken
du sitter på bryggan nu, träet är gistet
din klänning ännu något för stor
och allt har stillnat, det sover

det finns tid, det finns ännu några timmar
du är ett barn, en älskads dotter
och ditt namn betyder tröst på tusen språk
sensommarluften gnistrar
en dagslända flimrar över vattnet
vid horisonten tornar åren upp sig
stormen andas in

bär dig bort

du ärvde deras längtan
som en blånad i ditt bröst
över grånande plankor
sänker sig minnen av tranor“

Tämligen inspirerad av Tranströmer, vilket kanske märks?