“Din poesi utgiven, och uppläst i hissar” Även om själva ordet hisspoesi ger mig inte helt positiva associationer till hissmusik, som bakgrundsljud så slätstruket att det blir irriterande, så är det en helt bra idé. Mer poesi åt folket, ungefär. Sprid orden på oväntade ställen.
…
Jag har en vag känsla av att det är mycket oartigt att trampa på någon annans skugga.
Din sista mening antyder att det i ditt huvud liksom i mitt dyker upp lösryckta fraser som bara fastnar. Hur använder man dem??