Bjuröklubb inspirerar (lyssna till exempel till sången Bjuröklubb av Laleh).

Du borde åka dit och jag ville bo i en fyr och betrakta havet då det föds på nytt i varje bränning.
(Nedanstående dikt känns inte alldeles färdig, men den artar sig väl med tiden.)

“Vinden drar till sig, skjuter ifrån
kastar ljung över strandängarna
martallen bugar för stormen
välkomnar

doften av öppet vatten
en sista smak av salt
innan allting sluter sig omkring oss

där vi ligger sten intill havet
rödlavens ärr på våra kroppar
grusgrå kvistar i ditt hår
och berghumlor och klöverhumlor
deras mjuka pälsar
glider mot våra kinder

din mun är lätt öppen,
du törstar efter vind
efter det knakande ljudet
då martallen och klippstrandens vackraste sten
äktar varandra
till stormklockor och blåeld”