Så närmar sig slåttertid
jordens sälta, droppars sötma
solen tyr sig tätt i håret
intill ögonlockets tunna linjer
ett sällsamt sken, där mellan skuggträds stammar
fjunen tätt på dina underarmar, flyktfåglarnas frihet
som silhuetter mot det gula
och skörheten som bor i detta
som vore de kortaste liven
de tätaste: