Jag drömde att jag var på någon sorts skrivarcirkelträff. Jag skrev ganska mycket i drömmen men har tyvärr glömt det mesta. En av de två saker jag minns är resultatet av drömmens skrivarcirkeluppgift “skriv en nonsensdikt”:

“Sniglar och tester
valda incester
speglas i
en glaserad humor”

Jag tycker det låter lite som en recension av någon tämligen underlig bok.

Det andra jag minns att jag skrev är två rader:

“Det är uthärdligt att öppna ögonen om morgonen.
Det är uthärdligt att blunda.”

Lite fint och tröstande på något vis: Det är uthärdligt.

I drömmen mötte jag även mig själv från tjugo år in i framtiden. Hon/jag hade tydligen klippt håret och färgat det mörkrött, och gick längs en väg och skrattade för sig själv och pratade gärna med främlingar. Hon verkade sympatisk, tyckte jag. Jag frågade henne “Nästa gång vi ses, då kan vi väl gå på dagis?” och hon sade att det gick bra.