Ryggen mot ett kastblock
det sista ordet, sot i dina händer
du sveper det ur boken som ett segel
spänns för vinden, sträcker ut

och allt som inte uttalats
förborgat i grålavens kartor
och stenen vacklar till vid din beröring
och lyfter, stark och orimlig“

– – –

Det finns människor jag drömmer om nätterna; somnar jag gråtande håller de mig genom sömnen. Tröstdrömmar, och de har namn som jag inte berättar. Namn att ropa längs tomma, nattliga gator, tills någon kliver fram i gatlyktsljuset och står där, med snö i håret och bara fötter. Sträcker fram en hand.

– – –

Lyssnar på just nu: VNV Nation – Illusion