“Vi ligger rådjur i diket
i en mjuk och ödslig omfamning
lönnens grenar över oss
invävda i blåklockshimlen

och himlen hänger lågt, vi sträcker händer
upp och genom, fångar moln
formar dem till vitsippor och harar

och årets ljusaste natt
ligger kramad till spån i din hand
det gör ont men skrämmer inte”