“Vi väjer sömnens slukhål
i hägringar över motorvägen
dina ögon en dimma i fönsterglaset
glimtar av outforskade vatten
långfärdsbussens mullrande
som hjärtslags tyngd mot huden
en smak av järn och sjöar
svalkar imma mot din panna
och himlen är kvarts och granit
röken rak och sirlig över husen
vita timmar lindar om oss
revbenen av bomull”
– – –
Jag är framme jag är framme jag är framme. Vintern tynger inte. Allt är mjukt.