“Natten trålar efter sömnlösa
lägger oss i rader, räknar in
inte efter livslängd eller verk
inte efter riktning eller passform

är detta den timme du skulle välja
om du kunde få en enda tillbaka
hon håller våra händer, en efter en
hon ställer så märkliga frågor

vi drömmer tyst och vaket
vi har blåsippor på huvudkudden
natten går och räknar sina barn
är detta den timme vi valde