Till Q.

“Vi mäter avstånd i kråkfåglars vingspann
i gatljus som passerar som hjärtslag
i hur sakta sidorutorna blir blankare
och ditt ansikte framträder som ett chiffer

vägens skuggor gyttrar sig till natt
nästan omärkligt, en blå nyans i taget
vi räknar varandras fingrar
för att utröna om vi drömmer

vi mäter tiden i järnvägsövergångar
i hur klangen dröjer sig kvar och falnar
i hur fjunen på din underarm
reser sig som i rysning”

(Ja, Uppsala ligger längre bort än rymden.)