“Natten sitter ännu blank och tålmodig
plockar timmar ur rännstenen
regnets vingpennor skriver en ny tid över gatorna
och sakta sluter du dig om mig

vi är barn av sömn och bränder
månens glaskula och vägars ensamhet
endast vissa dagar bär vi namn
endast vissa dagar minns vi gryning

länge betraktar jag din bild i fönsterglaset
tills jag inte längre känner dig
upprepar ditt namn
som ett obegripligt ord

så sjung, vi bär glömskans rytm i blodet
men håll detta
främmande
låt oss inte närmas och benämnas”