Jag lovar aldrig någonting, så säker är jag inte på världen. Inga nyårslöften, bara önskningar. En gång hade jag en lista över saker som jag ville göra innan jag dör; det enda som står kvar på den är “allt vackert om och om igen”. Så enkla var mina önskningar. De flesta av dem har jag glömt nu, men jag minns att en handlade om att jag skulle säga till en vän att jag älskade honom. Den vännen är död nuförtiden och jag är glad att jag hann.

Allt vackert om och om igen. Storm och hud och närhet och ljudet av snösmältningen i en skog, regndroppar mot skare och islossningen om våren och doften av kåda och bark och någon jag älskar och att tankarna kan vandra fritt utan att fastna.

– – –

Gengäld

Jag drömmer att jag springer
horisonten tecknas på nytt i varje andetag
ett körsbärsträd slår ut sina händer
och famnar himlen

och jag drömmer att jag brinner
en låga för varje människa jag älskat
och en blomknopp som sluter sig
om det jag inte berättar

– – –

Gott nytt år.