“Genom bilfönstret: ruinerna
vägar som kröker sig in i dimman
sadeltak lutade mot den tunga himlen
bilradion talar om marken vi passerar
eller kanske var det bara brus
dikesbarnen fladdrar som molntyg
handens vingpennor
tecknar dina planlösa konturer
– berätta om de dova infallen
tonerna som krackelerar och sprids
en gång tänkte du på dem
att vi måste vänta tills alla är döda
de ropar sina namn i vinden
vi fångar dem som snöflingor
smälter dem i våra ännu varma händer“
– – –
Lyssnar på: Bright Eyes – The Movement of a Hand
Nu är det nästa år. Gott nytt.
