Vi förtjänar ingenting
vår röst som en dag skall bli konst
och sedan falla i glömska
alla ord du har smakat
aska och sockerkorn
och du säger
någonting om blod, någonting
om allt du gjorde,
allt du skulle göra
annorlunda
och sorgen i dina ansikten när du ler
salt och förkolnade väggar

– – –

Om nätterna drömmer jag om stenhus och vindlande gränder, en människa som jag ännu inte känner, vilsna robotar, ett oföränderligt skymningsljus.

Det är så lätt för drömmar att ge en allt: Här är en människa som inte finns, utan krav eller förväntningar, här är en plats där du kan känna dig trygg, här är en natt som mjukt omsluter dig; här är ingenting, ingenting verkligt.

– – –

Lyssnar på just nu: Midlake – Roscoe