“Vi förtjänar ingenting
vår röst som en dag skall bli konst
och sedan falla i glömska
alla ord du har smakat
aska och sockerkorn
och du säger
någonting om blod, någonting
om allt du gjorde,
allt du skulle göra
annorlunda
och sorgen i dina ansikten när du ler
salt och förkolnade väggar“
– – –
Om nätterna drömmer jag om stenhus och vindlande gränder, en människa som jag ännu inte känner, vilsna robotar, ett oföränderligt skymningsljus.
Det är så lätt för drömmar att ge en allt: Här är en människa som inte finns, utan krav eller förväntningar, här är en plats där du kan känna dig trygg, här är en natt som mjukt omsluter dig; här är ingenting, ingenting verkligt.
– – –
Lyssnar på just nu: Midlake – Roscoe
