Nu har jag skrivit två dikter på spanska också. Det känns intressant att skriva på ett språk jag inte är van vid, att behöva anpassa sig till ett väldigt begränsat ordförråd. Som att hälla dikten i en form vars kanter jag inte riktigt ser förrän jag stöter i dem och tvingas ta en annan väg till det jag ville säga, och till slut är texten inte längre den jag tänkte skriva, utan något helt nytt.

– – –

Las flores de invierno
son blancas y perdidas
en idiomas de muerte
te quieren,
niño sin alas

– – –

Esto es una mentira
el niño duerme en el coche
su manta azul
forma un pájaro sin ojos
– el cielo se abre
rápido y en silencio
y lo levanta

– – –

Det går fortfarande väldigt bra att lära sig spanska från Youtube-videor. För ett halvår sedan förstod jag det mesta av den här: La leyenda de la Llorona (från Dreaming Spanish, en kanal med syftet att lära ut spanska). Nu förstår jag det mesta av den här: La leyenda de Freyr y Gerd (från en Alanna, som berättar om legender, matlagning och hantverk).